Regenerativ bromsning: Så maximerar du elbilens räckvidd

Efter att ha kört 50 km med 60 % batteriladdning kan du ha 55 % kvar. Men här kommer det intressanta: efter samma sträcka kan du också ha bara 48 % kvar. Skillnaden på 7 procentenheter kan avgöra om du kan köra raka vägen hem eller behöver stanna för en snabbladdning på vägen. Skillnaden handlar om regenerativ bromsning – elbilens förmåga att återvinna energi under körning.

Hur utnyttjar du den bäst och får så många extra kilometer som möjligt? Det får du veta här! Dessutom visar vi en särskild funktion i go-e Charger som är användbar för dig som vill dra nytta av regenerativ bromsning.

Viktigaste fakta i korthet:

• Vid stadskörning kan nästan tre gånger så mycket energi återvinnas som vid motorvägskörning.

• Körning i nedförsbacke är det mest effektiva körscenariot för energiåtervinning.

• Maximal regenerering är inte alltid det mest energieffektiva valet i alla körsituationer.

Regenerativ bromsning (även kallad rekuperation eller energiåtervinning) innebär att en elbil kan återvinna energi när den saktar in. Till skillnad från bensin- och dieselbilar, där denna energi i stor utsträckning försvinner som värme varje gång bilen bromsar, omvandlar elbilar en del av energin tillbaka till elektricitet. Elektriciteten kan användas för att driva bilen eller bilens system, exempelvis luftkonditionering, uppvärmning och infotainment.

Varje liten mängd återvunnen energi hjälper dig att köra längre på samma batteriladdning. Det kan minska antalet laddstopp, sänka driftskostnaderna och till och med förlänga bromsbeläggens livslängd eftersom bilen använder de konventionella friktionsbromsarna mindre. I stadstrafik eller i nedförsbackar kan regenerativ bromsning återvinna förvånansvärt mycket energi som annars skulle gå förlorad.

Energiåtervinningen aktiveras när bilen behöver sakta in. Det sker vanligtvis i tre situationer:

• När du lyfter foten från gaspedalen (enpedalskörning)

• När du trycker lätt på bromspedalen

• När du kör i nedförsbacke

När bilen saktar in genererar elmotorn elektrisk ström. Den används direkt för att ladda bilens högvoltsbatteri. Hur mycket energi bilen kan återvinna beror på flera faktorer, bland annat körläge och hastighet. För att illustrera hur det kan se ut kan vi ta ett exempel där du börjar en kortare körsträcka med ett fulladdat batteri på 80 kWh.

De främsta fördelarna med regenerativ bromsning är lägre driftskostnader, längre räckvidd och mindre slitage på bromsarna. Dessutom gör energiåtervinningen körningen mer hållbar, eftersom mindre användning av friktionsbromsarna också innebär mindre bromsdamm.

Översikt över fördelarna:

• Återvinner energi som annars skulle gå förlorad

• Förlänger bilens räckvidd

• Förbättrar den totala energieffektiviteten

• Minskar behovet av frekvent laddning

• Ger mindre bromsdamm och lägre partikelutsläpp

• Möjliggör bekväm enpedalskörning

• Minskar slitaget på bromsarna

• Kan göra stadskörningen smidigare och roligare

En av de främsta nackdelarna är att du kan behöva anpassa din körstil för att få ut så mycket som möjligt av systemet. Dessutom är regenerativ bromsning mindre effektiv i vissa situationer.

Översikt över begränsningar och nackdelar:

• Kan inte återvinna all bromsenergi

• Eliminerar inte behovet av laddning

• Funktionen är begränsad när batteriet är fulladdat

• Är mindre effektiv vid kallt väder

• Kan begränsas på hala vägar

• Kräver viss tillvänjning

• Minskad användning av friktionsbromsarna kan bidra till rost

När en elbil saktar in finns rörelseenergi som annars skulle omvandlas till värme i friktionsbromsarna. Vid regenerativ bromsning arbetar elmotorn i stället som generator och omvandlar en del av bilens rörelseenergi till elektricitet som används för att ladda batteriet.

I laddhybrider lagras den återvunna energin i batteriet precis som i rena elbilar. Vanliga hybrider som inte kan laddas externt (exempelvis med en go-e Charger) får för övrigt en stor del av den elenergi de använder genom regenerativ bromsning.

Frirullning kontra regenerativ bromsning

Frirullning (coasting) innebär att du lyfter foten från gaspedalen och låter bilen fortsätta rulla med liten eller ingen bromsverkan. Vid regenerativ bromsning saktar bilen däremot automatiskt in när du släpper gaspedalen, samtidigt som en del av rörelseenergin omvandlas till elektricitet och lagras i batteriet.

I de flesta moderna elbilar kan du justera hur kraftig den regenerativa bromsningen ska vara. Inställningen kan exempelvis ändras via bilens display, paddlar på ratten eller särskilda knappar. Välj nivå utifrån dina preferenser och vägförhållandena.

Det finns inget universellt system för regenereringsnivåer. Cupra Born erbjuder exempelvis två lägen: D (Drive) och B (Brake). I en elektrisk BMW kan du däremot anpassa nivåerna i växelläge D via iDrive-menyn (Low, Medium, High eller Adaptive) eller aktivera maximal regenerering och enpedalskörning genom att välja B. Här är ett exempel på hur BMW:s regenereringsnivåer kan användas:

Regenerativ bromsning har sina begränsningar. Den minskar eller kan till och med upphöra helt när batteriet är fulladdat eller innan batteriet har nått optimal arbetstemperatur under en kall dag. Detsamma gäller på hala vägar, där kraftig regenerativ bromsning kan försämra greppet och därmed säkerheten.

Vädret kan du inte styra över, men batteriets laddningsnivå kan du påverka. Vi rekommenderar att du undviker att starta med 100 % laddning om resan börjar med en lång nedförsbacke. Förutom att du går miste om möjligheten att återvinna energi kan du behöva använda bromspedalen hela vägen ned, vilket kan kännas oväntat ansträngande om du är van vid enpedalskörning.

ADAC, Tysklands största bilistorganisation och ungefär motsvarigheten till M Sverige, analyserade Green NCAP-tester av 19 elbilar under identiska WLTP-liknande förhållanden (23 °C och delvis laddat batteri) för att jämföra regenerativ bromsning vid vardaglig körning i relativt platt terräng.De högsta regenereringsnivåerna uppmättes för Nio ET7, Hyundai IONIQ 6, VW ID.5, Tesla Model S, XPeng G9 och BMW i4.

För att återvinna så mycket energi som möjligt rekommenderar vi att du planerar körningen framåt, väljer det läge som passar körförhållandena bäst och undviker den högsta regenereringsnivån när vägen är hal.

Förvärm bilen vid kallt väder

Vid låga temperaturer kan regenerativ bromsning vara begränsad eftersom ett kallt batteri inte kan ta emot lika mycket energi. Om bilen är ansluten till laddaren kan du därför förvärma bilen och, på modeller som stöder det, även batteriet före avfärd. Det kan göra att batteriet snabbare når en lämplig arbetstemperatur och därmed kan ta emot mer energi från regenerativ bromsning.

Ha god framförhållning när du kör

Om du vill maximera räckvidden (en teknik som ofta kallas hypermiling) bör du hålla blicken långt fram och låta bilen frirulla när det är möjligt i stället för att accelerera och bromsa upprepade gånger. Försök göra det till en vana. Om du lyfter foten från gaspedalen i god tid i stället för att bromsa kraftigt några meter före ett rödljus kan bilen återvinna betydligt mer energi.

Anpassa körläget efter omgivningen

Din elbil har olika körlägen av en anledning. Om du vill dra nytta av energiåtervinningen bör du lära dig hur de olika lägena fungerar. I staden och i nedförsbackar kan du använda enpedalskörning. Om bilen inte har den funktionen kan du välja den högsta regenereringsnivån. På motorvägen är frirullning ofta ett bättre alternativ.

Prioritera säkerheten på hala vägar

Kraftig regenerativ bromsning kan göra att de drivande hjulen tappar greppet och börjar glida när vägen är hal. Många moderna elbilar anpassar lyckligtvis detta automatiskt. Kontrollera om din bil gör det. Om inte bör du manuellt minska regenereringsnivån vid körning på isiga eller mycket våta vägar.

När elbilens batteri är fulladdat begränsas eller avaktiveras den regenerativa bromsningen eftersom batteriet inte har utrymme att lagra den återvunna energin. Med go-e Charger kan du ställa in en laddningsgräns i kWh. På så sätt lämnar du tillräckligt med ledig batterikapacitet för regenerativ bromsning.

Om du regelbundet kör nedför direkt efter att du lämnat hemmet kan du på så sätt återvinna mer energi i stället för att låta den gå till spillo. Som bonus får du också den smidiga känslan av enpedalskörning i stället för att behöva använda bromspedalen hela vägen ned.

Exempel:

• Batterikapacitet: 60 kWh

• Batterinivå när du kommer hem: 25 kWh

• Förväntad energiåtervinning under morgonens körning nedför: 5 kWh

I stället för att ladda batteriet till cirka 56–58 kWh ställer du in laddaren på att tillföra 30 kWh. Då startar du resan med 55 kWh och lämnar utrymme för att återvinna resterande 5 kWh under körningen.

Regenerativ bromsning kan kännas som en modern elbilsfunktion. I själva verket har tekniken funnits i mer än 100 år. Ja, idén är förvånansvärt gammal.

1886: Det första regenerativa bromssystemet

Konceptet med regenerativ bromsning är faktiskt äldre än bilen. År 1886 utvecklade den amerikanske elektroingenjören Frank J. Sprague det första kommersiella regenerativa systemet för elektriska spårvagnar i Richmond i Virginia.

När spårvagnarna rullade nedför Richmonds branta backar fick gravitationen dem att röra sig snabbare än elmotorerna drev dem. Motorerna började då fungera som generatorer. Processen skapade ett elektromagnetiskt motstånd som bromsade spårvagnarna samtidigt som elektricitet matades tillbaka till kontaktledningarna och kunde hjälpa andra spårvagnar uppför backarna.

Tidigt 1900-tal: Regenerativ bromsning var inte enkelt

I tidiga lyxelbilar som Baker Electric Runabout var regenereringen en mycket manuell och krävande process. Den var långt ifrån dagens smidiga integration i en enda pedal.

För att sakta ned i en backe var föraren tvungen att manuellt slå om en stor mekanisk brytare som fysiskt kopplade om motorstyrningen från drivning till generatorläge. Om detta gjordes i fel ordning eller vid fel hastighet kunde bilens säkringar gå eller hjulen plötsligt låsa sig. På grund av risken för sladd undvek många förare funktionen helt och använde i stället de mekaniska bromsarna.

2009: Formel 1 gjorde tekniken till en prestandafunktion

I mer än ett sekel hade regenerativ bromsning främst marknadsförts som ett praktiskt sätt att spara energi. År 2009 förändrade Formel 1 bilden genom att introducera ett system som gjorde energiåtervinning till ett verktyg för högre prestanda.

Vid kraftiga inbromsningar i hög hastighet kunde en motor-generatorenhet på bakaxeln ta tillvara rörelseenergi som annars skulle ha gått förlorad som värme. Energin lagrades i ett batteri eller mekaniskt svänghjul. Föraren kunde sedan aktivera den lagrade energin och få en omedelbar extra effekt på cirka 80 hästkrafter för exempelvis omkörningar.

Energiåtervinning används inte bara i elbilar. Tekniken förekommer på fler ställen än du kanske tror, bland annat i tåg, elcyklar, byggnader och hissar. Till och med vissa bensin- och dieselbilar använder system för energiåtervinning.

• Elektriska tåg och tunnelbanor: När ett tåg bromsar eller kör nedför kan det återvinna 10–30 % av energin. Om ett annat tåg i närheten behöver elektricitet kan energin användas nästan omedelbart. Annars kan den exempelvis omvandlas till värme.

• Elcyklar: Vissa elcyklar kan återvinna energi vid körning i nedförsbacke genom att motorn skickar elektricitet tillbaka till batteriet. Energitillskottet är inte särskilt stort, men kan vara användbart på en lång cykeltur.

• Ventilationssystem: Moderna byggnader kan återvinna 60–80 % av värmen i frånluften och använda den för att värma upp frisk tilluft under vintern. Det uppskattar både energiförbrukningen och plånboken.

• Hissar: En tung hiss som färdas nedåt eller en lättare hiss som rör sig uppåt kan generera elektricitet och mata tillbaka den till byggnadens elsystem. Ja, till och med kontorets hiss kan bidra till energibesparingen.

• Bensin- och dieselbilar: Även vissa konventionella bilar använder energiåtervinning. System som Mazdas i-ELOOP samlar in energi när bilen bromsar eller rullar. Energin används bland annat för att ladda 12-voltsystemet och kan senare driva luftkonditionering, ljudsystem och andra mindre elförbrukare i bilen.

Regenerativ bromsning blir smartare för varje år. Biltillverkarna kombinerar ny hårdvara med intelligent mjukvara för att återvinna ännu mer energi samtidigt som körningen blir mjukare och bekvämare.

• Smartare styrsystem. Artificiell intelligens kan anpassa den regenerativa bromsningen efter vägförhållanden, batteriets laddningsnivå, körstil och trafik för att återvinna så mycket energi som möjligt.

• Effektivare elektronik. Nya material som kiselkarbid och galliumnitrid kan minska energiförluster och förbättra effektiviteten i elektriska drivlinor.

• Bättre batterier och energilagring. Vissa framtida elbilar kan kombinera batterier med superkondensatorer. Det kan göra det möjligt att ta tillvara mer bromsenergi samtidigt som slitaget på batteriet minskar.

I framtiden kommer elbilar i allt högre grad att kunna förutse när energi bör återvinnas. Med hjälp av navigation, kameror och sensorer kan bilen veta när ett trafikljus, en kurva eller en nedförsbacke närmar sig och automatiskt välja en lämplig nivå för regenerativ bromsning. Det kan förbättra effektiviteten, öka räckvidden och göra elbilskörningen ännu smidigare.

Den nya utsläppsstandarden Euro 7, som gäller för nya typgodkännanden av personbilar från den 29 november 2026 och för alla nyregistrerade nya bilar från den 29 november 2027, inför för första gången gränsvärden för partikelutsläpp från bromsar.

Rena elbilar har ett striktare gränsvärde på 3 mg/km. För bilar med förbränningsmotor, hybrider och bränslecellsfordon är gränsen däremot 7 mg/km. Det lägre gränsvärdet för elbilar speglar att de i hög grad använder regenerativ bromsning. Det minskar användningen av konventionella friktionsbromsar och därmed mängden bromsdamm.

Regenerativ bromsning omvandlar inbromsning till extra räckvidd. Den ersätter inte laddning, men hjälper dig att slösa mindre energi. Och det är alltid en fördel.

För att få ut så mycket som möjligt av systemet:

• Kör mjukt och planera körningen framåt i stället för att skynda till nästa rödljus.

• Välj den regenereringsnivå som passar vägen och trafiken.

• Lämna utrymme i batteriet om resan börjar med en längre nedförsbacke.

Ditt batteri kommer att tacka dig. Dina bromsar också. Och nästa laddstopp kanske kan vänta lite längre.