Miljözon Stockholm: Kommer bilfria zoner vara framtiden i Sverige och Europa?

Bilfria stadskärnor och zoner där endast utsläppsfria fordon är tillåtna blir allt vanligare i Europas storstäder. Men vad innebär egentligen miljözoner och hur påverkar de vardagen för människor och företag? I den här bloggposten reder vi ut vad miljözoner är, varför de införs och vilka konsekvenser de kan få.

Syftet med miljözoner är att minska luftföroreningar, skydda människors hälsa och bidra till klimatomställningen. Oavsett om det gäller Stockholm, Paris eller Oslo är målet detsamma: renare luft och mer hållbara städer. I Sverige kommer Stockholm att införa miljözon 3, där endast helt eldrivna fordon tillåts i vissa delar av innerstaden. I Paris är det förbjudet för äldre bensin- och dieselbilar att köra i delar av staden under vardagar. Den här typen av regler och begränsningar bidrar till att göra städerna hälsosammare, tystare och mer trivsamma för invånarna.

Kommuner har rätt att sätta upp regler för vilka fordon som får köra i stadskärnor eller andra områden där man vill skydda miljön extra mycket. Det här kallas för miljözoner, och dom finns i tre olika klass beroende på hur strikta reglerna är.

• Klass 1 är den enklaste varianten och gäller bara för tunga fordon – alltså bilar som väger mer än 3,5 ton. Här ställs vissa krav på hur rena utsläppen måste vara, men personbilar påverkas inte.

• Klass 2 riktar sig till lätta fordon, såsom personbilar och lätta lastbilar som väger upp till 3,5 ton. För att få köra här måste fordonen oftast uppfylla vissa miljökrav, som att vara en nyare bensin- eller dieselbil, eller att vara eldriven.

• Klass 3 är den strängaste zonen. Här gäller reglerna för alla fordon, både tunga och lätta, och bara de allra renaste fordonen, som elbilar, får köra in. Detta gäller även boende, så om du bor på miljözon 3 och inte har en elbil, får du inte parkera där heller, men måste parkera utanför zonet.

Nu under 2025 har det pågått två rättsprocesser kopplade till införandet av miljözon klass 3 i Stockholm.

Den första avgjordes i februari 2025 och då kom förvaltningsrätten fram till att Stockholms kommunfullmäktiges beslut om att införa miljözonen var korrekt fattat och inte bröt mot några lagar, alltså kommunen fick rätt att införa miljözonen.

Den andra processen handlar om att Länsstyrelsen i Stockholms län granskar själva föreskriften. Det menar att de granskar de regler som styr hur miljözonen ska fungera i praktiken. Den här prövningen pågår fortfarande och borde bli klart under våren 2025.

Stockholms stad har sagt att de kommer att införa miljözonen så snart det är möjligt, beroende på vad det Länsstyrelsen beslutar. När beslutet är klart, kommer staden också att gå ut med ett nytt startdatum för miljözon klass 3.

I miljözon klass 3 gäller de strängaste kraven på fordonsutsläpp och bilar som för köra där. Reglerna är standardiserade i hela landet och kan inte anpassas av olika kommuner, i det här fallet av Stockholms stad, själv.

• Elfordon (rena, inte laddhybrider)

• Gasford med Euro 6 utsläppsklass

• Bränslecellsfordon

• Undantag som gäller bara för tugna lastbilar och tugna bussar: laddhybrider med Euro 6 utsläppsklass

• Bensinbilar

• Dieselbilar

• Laddhybrider

Det finns bilar och fordon som är undantagna från Miljözon klass 3 regler:

• motorcykel och moped

• Arbetsmaskiner

• fordon som används i yrkesutövning av vissa tjänsteman som polis, läkare och andra 

• transport av sjuka personer till läkare eller sjukhus

• Utryckningsfordon

• väghållningsfordon, förutsatt att det krävs väghållning

• Försvarsmaktens fordon

• fordon som används vid färdtjänst

• fordon med parkeringstillstånd för rörelsehindrade

• fordon som har bilstöd via Försäkringskassan

Införandet av miljözon klass 3 har väckt oro hos många företag, särskilt inom transportbranschen. För aktörer som bussbolag, taxiverksamheter och logistikföretag ses zonen som en potentiell risk för deras möjlighet att bedriva deras verksamhet som vanligt.

Många är osäkra på om de hinner – eller har ekonomiska möjligheter – att investera i en helt eldriven fordonsflotta inom den tid som krävs. Andra pekar på logistiska utmaningar, där stora delar av dagens fordonspark inte längre skulle få köra in i de zoner där verksamheten bedrivs. Detta kan påverka allt från leveranser och kundtransporter till effektiviteten i den dagliga driften.

Både de företag som är verksamma inne i zonen och de som transporterar till eller från området påverkas av de nya reglerna. För företag som behöver regelbundna leveranser till miljözonen innebär det att man måste samarbeta med logistikpartners som har godkända fordon, för att undvika förseningar och störningar i leveranskedjan. Området är så centralt så att de flesta medarbetare borde kunna ta sig in till arbetsplatsen utan större förändringar eftersom kollektivtrafik är så omfattande på området.

För transportföretag innebär miljözon 3 behovet av att investera i en ny, utsläppsfri fordonsflotta, vilket kräver kapital.

Miljözon klass 3 består av centrala Stockholm: delar av Malmskillnadsgatan, Regeringsgatan och Norrlandsgatan hamnar inom zonet. Även Klaratunnel och andra mindre gator tillhör zonen. Du kan se kartan nedanför för att se hela området.

När miljözoner införs där endast elbilar och andra utsläppsfria fordon är tillåtna, ökar kraven på en välfungerande laddinfrastruktur. Tillgången till laddstationer i centrala delar av staden, på gator och vid parkeringsplatser blir allt viktigare.

Även bostadsrättsföreningar i staden kommer att märka ett ökat behov av laddmöjligheter, i takt med att fler skaffar elbilar för att kunna köra inom hela Stockholm. För att möta efterfrågan krävs investeringar i smarta, skalbara och lättillgängliga lösningar för laddning. Det är viktigt att välja en smart laddbox som gör laddningen både ekonomiskt och hållbart.

Andra länder i Europa jobbar också hårt mot utsläppsfria städer. Norge är känt av sin fokus på hållbar transport och Oslo var faktiskt en av de första städerna i världen som införde ett nästan helt bilfritt centrum. Vi skriver nästan eftersom Oslo har tagit bort stora delar av offentliga parkeringsplatser i centrum och parkering är förbjuden i stora delar av innerstan. Det gör att bilarna inte har någonstans att ta vägen och staden blir automatiskt nästan bilfri.

Dessutom har Oslo något som kallas för dieselförbud, vilket innebär att dieselbilar kan förbjudas under dagar med extra höga utsläpp. Det här beslutet kommuniceras minst 24 timmar i förväg, och syftet är att förbättra luftkvaliteten när det verkligen behövs.

I Paris har man också gjort stora förändringar för att minska biltrafiken. Ett tydligt exempel är området längs floden Seine. Där det tidigare fanns bilvägar med tät trafik, har man nu skapat en bilfri zon, helt anpassad för människor istället för bilar. Promenadstråk, cykelvägar och gröna ytor har tagit över platsen. Flera andra ikoniska platser och sevärdheter i Paris har också gjorts om till gångvänliga områden. Det blir extra tydligt när man jämför gamla bilder med hur det ser ut idag, skillnaden är verkligen imponerande.

Både Paris och Oslo har tagit stora steg mot att minska antalet bilar i stadskärnan och istället ge mer utrymme åt gående, cyklister och ett mer levande stadsliv.